Leif Lindahls arkiv

Leif Lindahls arkiv består av fotografier ur Leifs släkt som har bott i Ljusne, främst släkten Lindahl, men även släktena Grek, Eklund, Wideberg och Blomqvist.
Leif har släktforskat och här delar han med sig av den information han samlat om släkten.

Leifs farfar Julius Lindahl var en av två som skrev under kungatelegrammet från mötet vid Fejan 1905.

Leif berättar:

Jag är född 1943 och är i skrivandes stund 72 år. Medan mina föräldrar och övriga släktingar levde så besökte jag ofta släkten i Ljusne. Därför har jag många ljusa ungdomsminnen från Ljusne.

Martin och Dagmar Lindahl

Min far, Martin Lindahl, var född 18 juli 1905 i Ljusne. Jag är inte helt säker, men tror han var född i Gråbo, Ljusne.
Min mor, Dagmar född Wideberg, var född 4 augusti 1907 i Jädraås i Ockelbo församling men kom med sina föräldrar till Ljusne den 11 april 1923. Hon var då 15 år.

Martin och Dagmar gifte sig 1929. De umgicks mycket med de övriga familjerna från Ljusne, framför allt med familjerna Ljusberg och Tapper.

Dagmar och Martin Lindahl fick 3 barn:
Ebon Lindahl gift Andersson född 1929 i Ljusne. Lever och bor i Örebro
Gun Lindahl gift Tönnerstedt född 1935 i Skattkärr. Lever och bor i Göteborg.
Leif Lindahl född 1943 i Älghults församling. Lever och bor i Örebro.

Julius och Anna Lindahl

Martin var son till Julius Lindahl och dennes hustru Anna född Eklund. (min farfar och farmor). De var 4 syskon i den familjen. Elsa, Gunnar, Martin och Margit.

Elsa var gift med Bertil Bäckman från Ljusne. De fick inga barn.

Gunnar dog 1927 som ogift i ”spanska sjukan”.

Martin gifte sig med Dagmar Wideberg från Söder i Ljusne.
De fick 3 barn: Ebon, Gun och Leif.

Margit gifte sig med Helge Olsson från Hanebo. Han var uppvuxen nära Hårgaberget. De bedrev en lanthandel (Ica) i Landafors under 1950-talet. De fick inga egna barn men hade en ”fosterdotter” under 1950-talet. De hade även en finsk flicka hos sig under kriget.

Även efter att min far hade dött så tillbringade jag flera somrar hos mina fastrar i både Ljusne och Landafors. De var mycket barnkära och vänliga och ville ta hand om mig som blivit faderslös. Jag var ju då ändock 15 år så det var mest under skolloven som jag tillbringade hos mina fastrar. Jag fick t.ex. följa med dem på semesterresa till Härjedalen där Bertil Bäckman och jag vandrade upp på Sonfjället. Vidare reste vi till Röros i Norge. Jag var mycket till Bertils sommarstuga på en ö (eller om det heter holme) i Järvsjön. Där fiskade vi gädda.
En gång när jag var ute på Järvsjön med eka och fiskade så hade F15 (måste det väl ha varit) flygövning strax över Järvsjön så det kom J29:or lågflygande över sjön. Det var en mäktig syn.
Bertil och Elsas villa vid Herräng som senare kom att heta Svarvarvägen låg nära Idrottsplatsen och jag var där och tittade på Ljusne AIK när de i sina svart-vit-randiga tröjor spelade fotboll.
Jag var också ofta till Landafors och kunde hjälpa till med enklare arbetsuppgifter runt affären.

Julius Lindahl

Beträffande min farfar Julius Lindahl så har jag bara ganska svaga minnen av honom. Han dog 1951 och då var jag 8 år. Däremot så berättade mina fastrar mycket om honom med stor aktning eftersom han hade varit väldigt engagerad i arbetarrörelsen i början av 1900-talet. Han var ju en av de två som skrev under det omtalade kungatelegrammet från mötet vid Fejan 1905. Han hade börjat sin politiska verksamhet år 1903 vid bildandet av Ljusne socialdemokratiska ungdomsklubb och blev dess första ordförande. Han ordnade därefter starten för Ljusne järn- och metallarbetares fackförening. Efter kungatelegrammet blev han avskedad och uppkallad till disponenten där han fick en utskällning samt med orden ”Ni borde tänka på era gamla föräldrar istället för att hålla på med sådana här dumheter”, varpå han hade svarat att ”det är just dem jag tänker på när jag engagerar mig i arbetarrörelsen”. Detta enligt vad min faster Margit har berättat för mig. Den andre undertecknaren av telegrammet, Gillberg, valde att emigrera till USA, men min farfar valde att stanna och kämpa vidare. Efter avskedandet blev han tvungen att flytta till Falun men kunde återkomma 1912 då han fick jobb som ångpannereparatör i Vallvik vid sulfitfabriken. Vid slutet av år 1919 blev han, av Ljusne–Woxna aktiebolag, erbjuden anställning vid Ljusne mekaniska verkstad. Var familjen bodde när han jobbade i Vallvik vet jag inte men jag vet att de i alla efter 7/7 1919 bodde i Tallbacken. Han gick i pension den 31 december 1944. Som pensionär bodde han och hans fru i pensionärsbostäderna i Trångsta. Han avled den 23 juli 1951. Hans fru Anna född Eklund minns jag mycket väl. Hon dog 10 år senare 1961.

Julius Grek tog namnet Lindahl

Min farfar, Julius Lindahl, hette från början Grek i efternamn men han antog namnet Lindahl när han gifte sig 1902. Anledningen till att han bytte namn har min faster Margit berättat för mig. Julius var son till Israel Grek och dennes hustru Gustafva Geschwind. De var 8 barn i den syskonskaran (varav 1 barn dog ung, 4 år) och barnen kallades i folkmun i Ljusne när de växte upp för ”Grek-ungarna”. När min farfar, som var väldigt politiskt engagerad, kom till olika möten brukade det heta att ”nu kommer Greken”. Det uttrycket tyckte inte min farfar om så han antog namnet Lindahl. Hur namnet Grek har uppstått från början vet jag inte med säkerhet men jag har min egen teori. Israel Grek var född i Järnboås i Örebro län. På hans fars och sida och längre tillbaka är en Erik Larsson Grek den förste jag kan finna i min släktforskning som fick tillnamnet Grek. Han var född 1720 och växte upp i Greksnäs nära sjön Grecken i Grythyttans församling i norra Örebro län. Namnet Grek har därefter följt ättlingarna och har troligtvis anknytning till orten Greksnäs. Runt sjön Grecken finns flera platser som börjar med Grek-.

Grek

Israel Grek var född i Finnshyttan i Järnboås församling. Han kom så småningom att hamna på Hyttbacken i Hällefors som smedsdräng. Där träffade han sin blivande hustru Gustafva Ulrika Geschwind som var dotter till klensmeden Carl Johan Geschwind. De gifter sig 1871 och under åren 1871-1875 bodde han hos sina svärföräldrar, smeden Carl Johan Geschwind och dess hustru Kajsa Ulla Kock, på Hyttbacken tillsammans med sin hustru och de tre barnen Maria Kristina (född 15 augusti 1871) och Augusta Adolfina (född 16 november 1873) Samt Emeli Matilda (född 17 februari 1976). Israel Andersson Grek står då antecknad som hjälpsmed till yrket.
Den 28 augusti 1876 anländer han med sin familj till Korsnäs Järnverk i Hosjö församling. Han står som smältare till yrket.

Den 24 december (julafton) 1878 föds sonen Carl Julius.
Den 28 oktober 1880 avlider dottern Emeli Matilda, 4 år gammal.
Den 7 november 1881 föds dottern Elin Matilda.
Den 27 november 1882 kom familjen till Sandviken-Ljungbacka. Israel Grek står då som arbetare till yrket.
Den 6 februari 1884 kom familjen till Ljusne såg i Söderala församling.
Den 18 januari 1886 föds sonen Johan Nathor.
Den 6 november 1888 föds dottern Selma Vilhelmina.
Den 8 juli 1891 föds dottern Elsa Paulina.

Israel Andersson Grek avlider i Ljusne den 21 februari 1926.
Gustafva Grek född Geschwind avlider i Ljusne den 21 mars 1946. Hon var då nästan 95 år. Israel Grek är begravd tillsammans med sin hustru Gustava Geschwind på kyrkogården i Fridhem, Ljusne. På gravstenen står det ”Johan Greks familjegrav”. Varför det står Johan har jag ingen förklaring till. Jag talade med kyrkogårdsförvaltningen och de hade heller ingen förklaring till detta. Det är dock ingen tvekan om att det är rätt grav. Kanske han ville kallas för Johan.

Gustafva Geschwind är ättling till finska invandrare som bosatte sig i Nås och Säfsnäs finnmarker under slutet av 1500- och början av 1600-talet.
Gustafvas farfars far var Olof Larsson, som var en av två bröder som antog namnet Geschwind. En tredje broder antog namnet Ferm.
Olof Larsson Geschwind (1757-1826) var Hammarsmedsmästare vid Fredriksberg.
Sonen Carl Geschwind (1788-1866) var också Hammarsmedsmästare vid Fredriksberg
Sonen Carl Johan Geschwind (Gustafvas far) (1825-1899) var klensmed i Hällefors.

Eklund

På min farmors sida Anna Lindahl född Eklund, hon var dotter till Mats Eklund och dennes hustru Anna Blomqvist från Norr-Ljusne i Söderala församling.

Mats Eklund var född 17/5 1850 i Gärde, Gagnef. Han hette då Andersson i efternamn men tog sig namnet Eklund när han flyttade till Norr-Ljusne.
Mats Eklund gifter sig 19/11 1876 med Anna Blomqvist
Mats Eklund dör 19/5 1924 i Ljusne.
Anna Blomqvist dör 9/12 1926 i Ljusne.

Mats och Anna Eklund (född Blomqvist) fick följande barn:

Anna Erika Eklund gift Lindahl född 23/12 1877 i Söderala förs. Död 1/7 1961 i Ljusne.
Brita Vilhelmina Eklund gift Moberg född 24/12 1879 i Söderala. Död 10/8 1966 i Hanebo.
Emma Kristina Eklund född 23/7 1882 i Söderala. Död 9/4 1885 i Söderala.
Augusta Matilda Eklund född 12/11 1884 i Söderala. Död 28/2 1901 i Ljusne.
Emma Kristina Eklund född 18/4 1887 i Söderala. Död 26/12 1965 i Ljusne.
Oskar Leonard Eklund född 1/12 1889 i Söderala. Död 15/7 1965 i Ljusne.
Julia Elfrida Eklund gift Söderlund född 12/4 1892 i Söderala. Död 19/2 1981 i Ljusne.
Gustaf Martin Eklund född 6/1 1895 i Söderala. Död 16/1 1919 i Ljusne.
Märta Elisabet Eklund född 1/10 1898 i Ljusne. Död 16/11 1948 i Ljusne.

Blomqvist

Anna Blomqvist var dotter till Lars Jonsson Blomqvist Sten (1820-1880) och dennes hustru Brita Larsdotter (1822-1905). Brita Larsotter var dotter till Lars Skalman i Norr-Ljusne (1785-1850) som var sockenskräddare.

Lars Jonsson Blomqvist Sten och hans hustru Brita Larsdotter fick följande barn:
Jonas Blomqvist 1848-1863
Lars Blomqvist 1850-? Gift med Johanna Matilda Winngren
Erik Blomqvist 1852-1870
Anna Blomqvist 1854-1926. Gift med Mats Eklund
Per Blomqvist 1856-?
Abraham Blomqvist 1859-1938. Gift med Margta Larsdotter
Margreta Blomqvist 1861-1929. Gift med Lars Fahlberg
Jonas Blomqvist 1863-1930. Gift med Anna Greta Dahlberg
Brita Blomqvist 1866-? Gift med Jacob Larsson

Wideberg

Som jag skrev här i början så kom min mor med sina föräldrar och syskon till Ljusne 1923.

Hennes föräldrar var Otto Wideberg som var född 1875 i Lundby backagård, Mjölby. Död 1933 i Ljusne. Otto Wideberg var smältarsmed. Han var gift med Alma Karlsson född 1878 i Trehörna i Östergötland. Död 1960 på ålderdomshemmet i Ellne.
De hade 3 döttrar när de kom till Ljusne:

1. Elisabeth Wideberg som kallades Lisa, född 1899 i Ekeby församling i Östergötland. Död 1967 i Ljusne.
Hon var gift med Ernfrid Karlsson som var född 1898 i Ludvika och död 1970 i Ljusne.

2. Dagny Wideberg. Född 1901 i Ekeby förs. i Östergötland. Död 1936 men jag är osäker på var. Hon var gift med Erik Arvid Stenqvist från Vallvik. Han var född 1899 i Ore, Kopparbergs län och död i Ljusne 1994.

3. Dagmar Wideberg född 1907 i Jädraås, Ockelbo förs. Död 1996 i Örebro. Gift med Martin Lindahl född 1905 i Ljusne. Död 1958 i Örebro.

”Lisa” (född Wideberg) och Ernfrid Karlsson bodde på söder i Ljusne. De fick barnen:
Sonja Karlsson. Född 1920 i Ludvika. Gift Olsson. Död 1951 i Göteborg.
Stig Karlsson. Född 1921 i Grängesberg. Död 1996 i Ljusne.
Gunnar Karlsson. Född 1925 i Ljusne. Död 1977 i Ljusne
Sven Karlsson. Född 1930 i Ljusne. Död 2008 i Ljusne.

Bröderna Karlsson (som var mina kusiner) startade en snickerifabrik på Söder i Ljusne. Dagny Wideberg gifte sig 1926 med Erik Stenqvist. De fick dottern Elsie-Britt född 1930 i Ljusne. Elsie-Britt gifte sig 1961 med Karl Magnus Levisohn i Stockholm. Elsie-Britt dog 1986 i Stockholm.

Leifs Lindahls mor, Dagmar Lindahl har nedtecknat hur det gick till när hon träffade Leifs blivande far Martin:

”Min syster Dagny hade plats i Söderhamn hos en familj med fem barn. Dagny hade träffat en man från Vallvik och de skulle gifta sig och då blev det min tur att ta den platsen. Jag var då 18 år och det blev mycket att göra där. Två pojkar som skulle upp till skolan, koka gröt åt dem var morgon och tre små flickor att passa och klä på.

Den lördag Dagny gifte sig var jag hemma på Ljusne. Hennes man hade beställt taxi från Ljusne station för att möta henne. Jag och min väninna var vid stationen för att möta, så då fick vi följa med i taxin hem till Söder. När vi kom hem så kokade det i motorn på bilen, jag upp efter en kruka och hämtade vatten ur pumpen.
Så ville Martin att jag och min väninna skulle följa med till Norr, där hade hon plats så hon steg av där, vi åkte väl en bit så skjutsade han hem mig till Söder igen.

Martin och hans bror Gunnar hade taxi, en fordkupé som Martin körde på helgerna och kvällar. Martin körde lastbil på dagarna åt Bruket.

Men så skulle han in och exercera till Oskar Fredriksborg, så då fick vi skriva brev till varann.
När han var fri så följde han med Ljusnepojkar ner till Kristinehamn. Doktor Eckerman satte upp en plywoodfabrik där.
Bertil Bäckman blev verkmästare. Martin och Anders Ljusberg byggde upp maskinerna, de andra fick kontorsjobb.
Påsken 1928 kom han hem och då tog vi tåget till Söderhamn och förlovade oss.”

Martins äldsta syster Elsa var gift med Bertil Bäckman i Ljusne. De gifte sig 1923. Bertil var en av de första som flyttade till Kristinehamn i mars 1928. Därefter kom från Ljusne: Henrik Friström, Oskar Tapper, Linus Jubell, Anders Ljusberg, John Erik Sten samt Martin Lindahl.

Bertil Bäckman flyttade tillbaka till Ljusne redan året därpå. Varför vet jag inte, kanske han inte trivdes i Kristinehamn.”

Martin sökte sig senare vidare till olika jobb, först i Skattkärr, sedan Alstermo, som då hette Hohultslätt i Småland, vidare till Stockholm för att slutligen 1944 hamna i Örebro. Där fick han jobb som föreståndare och verkmästare hos Svenska Lantmännen i en stramitfabrik som tillverkade isoleringsskivor till hus. Han hade då fortfarande kontakt med Henrik Friström från Ljusne som hade fått jobb på en motsvarande fabrik i Enköping.

Martin avled hastigt i en hjärtattack 1958 i Örebro.

Medan min far levde så besökte vi våra släktingar i Ljusne i stort sett varje år. Jag har därför många ljusa minnen från Ljusne i min ungdom.

Fotografierna i samlingen är skänkta till Ljusne museum.

/Nedtecknat av Leif Lindahl 24/2 2016, i Örebro