DiBiS Produktion

Den ekonomiska föreningens huvudsakliga verksamhet består i att digitalisera, framtidslagra och offentliggöra det gemensamma kulturarvet för kommande generationer. Förutom det pågår ett tekniskt utvecklingsarbete där målet är att skapa den första enhetliga och kompletta digitala miljön för samtliga idag klassade kulturarvsobjekt.

Det finns ett ovanligt stort antal kulturhistoriska bildsamlingar i Gävleborgsregionen som idag löpande tillgängliggörs för allmänheten på Internet. Merparten av denna kulturskatt har fram till modern tid förvarats dold på olika platser i kommunen. I många fall har det inte funnits allmän kännedom om dess existens.

Samlingarna med tillhörande information digitaliseras och redigeras i enlighet med internationella och nationella normer för digital långtidsarkivering och publicering på Internet.

I samarbete med medlemmarna i DiBiS Produktion: ABF, Vuxenskolan, Studiefrämjandet, Bilda, Sensus, NBV och den Ideella Föreningen DiBiS pågår kontinuerlig forskning kring bildskatterna, samt ständiga efterforskningar för att finna ytterligare bildsamlingar av kulturhistoriskt värde. DiBiS verksamhet har även gett eko i grannkommunerna som resulterat i att Rengsjö, Bollnäs, Hanebo och Segersta hembygdsföreningar, samt Forskarföreningen Släkt och Bygd i Bollnäs kommun öppnat sina kulturhistoriska arkiv för digitalisering hos KulturA i Bollnäs och offentliggörande här i DiBiS databas. Verksamheten startade i juni 2012.

En liknande överenskommelse finns också mellan hembygdsföreningarna i Ovanåkers kommun och DiBiS. Verksamheten i Ovanåker startade i september 2012.

I Hamrångebygden i norra Gästrikland har man inspirerats av DiBiS Produktions verksamhet och organiserat digitaliseringsverksamhet i ABF:s regi. Hamrångebygdens och delar av Gävles bildsamlingar har nu egna topografiska platser i DiBiS applikation på Internet.

Hallwylska Museet i Stockholm har bidragit med en ovärderlig bildsamling tätt knuten till industrihistorien i brukssamhället Ljusne i södra Hälsingland. Denna specifika samling finns topografiskt lagd under Ljusne i databasen.

Utvecklingen inom kulturarvssektorn och offentliggörandet av det gemensamma kulturarvet medför att behovet av digitalisering ständigt ökar. DiBiS Produktion avser därför att skapa den första enhetliga och kompletta digitala miljön för idag klassade kulturarvsobjekt efter rekommendationer från såväl internationella som nationella standarder.

Nu är den nya applikationen delvis i drift och vi har nått det första delmålet i ett omfattande arbete som i sin slutgiltiga form skall bli ett komplett objekthanteringsystem för strukturell lagring och kontextuell sökning av alla former av digitaliserade kulturobjekt (DiBiS 2.0).

Enkelt kan man säga att DiBiS 1.5 är grundfundamentet och bildarkivet i den tilltänkta arkivdatabasen och att nästa steg är att komplettera detta objekthanteringsystem med kulturobjekten föremål, dokument, ljud, film, karta, ritning och publikation (DiBiS 2.0).

Databasen skall bli ett framtida verktyg för alla kulturarvsarbetare i kulturarvsinstitutioner och offentlig förvaltning - proffs som amatörer - inte minst skall databasen svara mot kraven från hembygdsrörelsen, släktforskarna och den allt mer intresserade allmänheten.

DiBiS Produktion avser att bli den ledande aktören på denna marknad.