Håbilderna


Massaved ligger på tork i vedgården i Hå, Ljusne, en av kranarna syns och i bakgrunden sjön Marmen.

HÅ-SAMLINGEN

Hå är en liten by utanför Ljusne (Söderhamns kommun) som ligger intill sjön Marmen. Byn som från början bestod av några få mindre jordbruk, växte från år 1907, då en vedgård anlades intill byn.

BILDSAMLANDE OCH CIRKELVERKSAMHET
Hå-samlingen består främst av bilder från 1900-talet fram till 1960-talet och är lånade av ett tjugo-tal privatpersoner med anknytning till Hå. Det är mest amatörfotografer som fotograferat och därför är det ofta svårt att veta vem som för tillfället hållit i kameran. Bilderna visar familjer och släkter som bott i Hå, samt bilder från vedgården.
Foton som visar vedgården är märkta ”vedgården i Hå” för att de ska vara lätta att söka i DiBiS databas.

Vi började samla bilder redan 2002 och sedan dess har antalet bilder växt och vi har idag flera hundra bilder i samlingen. 2010 började bilderna läggas ut på DiBiS databas. En studiecirkel startades hösten 2010, vi kopplade datorn till en TV, så alla kunde titta på bilderna tillsammans.
Vi är ca tolv personer som bor eller har bott i Hå, eller har annan anknytning till byn. Vi träffas en gång i veckan eller varannan vecka och diskuterar omkring bilderna, för att komplettera de uppgifter som saknas och delge varandra minnen från den tiden. Det är Sörljusne intresseförening som står som ansvarig, vi har cirklar genom ABF och det är Elisabeth Sjöberg och Birgitta Dahlgren som redigerar och registrerar bilderna.
Andra personer som under åren varit till stor hjälp med bildidentifieringen och berättat minnen från Hå är Rut Håberg, som har hjälpt oss att känna igen många äldre Hå-bor. Även Yngve Moberg, Åke Wallin Siv Ringman m.fl.

De som deltagit i cirkeln är:
Elisabeth Sjöberg
Laila Kallin
Lennart Kallin
Ulla Norman
Tord Norman
Rolf Eriksson
Håkan Moberg
Ingegärd Svensson
Solveig Sjöberg
Yngve Moberg
Leif Håberg
Birgitta Dahlgren
Tommy Forsberg

VEDGÅRDEN i HÅ, LJUSNE
Under 1907 började en sulfitfabrik att byggas i Vallvik, den stod färdig hösten 1908 och den första massabalen lämnade fabriken 2 dec. 1908. Första båten lastades 18 december samma år. Nästa utskeppning skedde i maj 1909, då isen släppt. Platsen där man valt att bygga fabriken var Fäbodvallshararna vid Ljusne, i folkmun kallad ”Sibirien”, då där var stenigt och kargt, men platsen fick alltså namnet Vallvik. Syftet med fabriken var att ta till vara klena dimensioner, ”massaved” av gran för att göra pappersmassa av.

För att säkerställa behovet av massaved anlades i Hå en vedgård under samma tidsepok. 20 tunnland mark hade inköpts där av Ljusne Woxna, den togs i bruk 1907.
Massaveden flottades i älvarna Ljusnan och Voxnan för att så småningom hamna vid skiljestället i Sunnanå. Där skildes timmer och massaved åt. Massaveden samlades ihop inom länsar som sedan drogs med båt över sjön Marmen ner till Hå. Där drogs massaveden upp ur sjön med hjälp av båtshakar för att sedan transporteras på rullbanor (det fanns två rullbanor) fram till den välta som skulle fyllas på. Detta gjordes manuellt.

Man fick även tillstånd att dra en smalspårig järnväg över Ljusne Woxnas mark, från Hå till Vallvik Den byggdes under åren 1907-1908 och sysselsatte omkring 100 ”rallare”. Ett lokomotiv köptes från Ljunggrens Mekaniska Verkstad i Kristianstad. Dessutom hyrdes ett lok från Dala-Ockelbo-Norrsundets jernväg. Första tåget med massaved gick från Hå under sista delen av november 1908.
För att underlätta hanteringen av massaveden byggdes två kranar 1922, nedre och mellankranen. 1924 byggdes ”Tysken”. Mellan motvikten och kranen gick vajrar där lyftanordningen var fäst. Fortfarande användes rullbanorna, men nu fylldes fickor med massaved som därefter buntades, sedan lyftes buntarna av kranen och lades på plats på vältorna. Kranarna var flyttbara i sidled. 1927 byggdes ytterligare en kran ”pendeln” därvid utvidgades vedgården.
1935-36 revs rullbanorna och ersattes med sjökranar och järnvägsspår som gick fram till dessa. Nu kom massaveden i buntar från skiljestället, dessa togs upp med två sjökranar och lastades på vagnar, järnvägsvagnar vid 1:a kajen och mindre vagnar vid 2:a kajen. Vagnarna från 1:a kajen kördes upp till pendelkranen. Pendelkranen rörde sig i en halvcirkel därav hamnade dessa vältor i solfjädersform. Vagnarna drogs maskinellt med hjälp av vajrar.
Vedgården var en av norra Europas största, som mest fanns 8 miljoner massavedsbitar lagrade där.
Veden som togs upp under sommarhalvåret för att ligga på tork, fraktades sedan på järnvägen till Vallvik för att bli till massa. Under de sista åren användes massaveden direkt utan torkning, buntarna som togs upp ur sjön lastades då direkt på järnvägsvagnar för vidare transport till Vallvik.
15 man arbetade året runt i treskift med lastning av massaveden. Dessutom arbetade sex man dagtid med reparationer och avbyte samt en förman.
Sommartid arbetade 63 säsongsarbetare, 54 i tvåskift på kranarna och 4 man på båten, dessa arbetade också tvåskift. 5 man var sysselsatta dagtid med reparationer och som reserver.
Vedgården avvecklades 1967. 1968 revs kranarna och förvandlades till skrot, även järnvägsvagnarna skrotades. Sista tåget med massaved till Vallvik draget av lok nr. 5 gick från Hå 1 juni 1968. Den 11 km. långa järnvägen revs därefter upp. Det var Stena-bolagen från Göteborg som hade hand om nedmonteringen. Bas för det arbetet var John Persson från Rättvik.

BOSTÄDER
Tre kaserner byggdes för att de som arbetade i vedgården året runt skulle ha någonstans att bo, som mest bodde 36 familjer i byn. Två av kasernerna låg på Hammarbacken och en strax nedanför, till dessa byggdes också uthus, vedbodar och ”karusellen”, med dass till samtliga lägenheter i de tre husen. Det hus som låg nedanför Hammarbacken kallades i folkmun för ”Flöta” eller ”Flötakasernen”. De två husen på Hammarbacken har eldhärjats, men byggts upp igen, den ena brann 1919, när den andra i början på 30-talet. ”Flöta” revs i mitten på 1950-talet, de övriga två finns fortfarande kvar.

AFFÄREN
Vallviks Sulfitarbetares Handelsförening bildades 1 april 1909, verksamheten startade 26 maj 1909.
En filial till Valviks Sulfitarbetares Handelsförening öppnades i Hå 1911.
Handelsföreningen gick i likvidation 1913. Den 12:e okt 1913 bildades Vallviks Handels AB med företaget som huvudintressent.
1924-1925 bildades Vallviks Konsumtionsförening. Både Vallviks Handel och Vallviks Konsumtionsförening fortsatte att driva affären i Hå. En ny affär byggdes i Hå 1946. Den gamla affärsbyggnaden revs därefter.
Konsum i Hå lades ner 18 maj 1963.

FÖRETAGSHISTORIK
SULFIT AB LJUSNAN
4 dec. 1906 bildades Sulfit AB Ljusnan, då tre bolag slog sig samman, Marma Sågverks AB, Långrörs AB och Ljusne Woxna AB. Till styrelsens ordförande valdes Wilhelm von Hallwyl, från Ljusne Woxna AB, VD Gustaf Brolin från Marma Sågverks AB.
1914 köpte Långrörs AB upp Marma Sågverks AB och ägde nu ¾ av aktierna i Sulfit AB Ljusnan.

MARMA LÅNGRÖRS AB
1922 övertogs Ljusne Woxnas aktier i Sulfitbolaget av Långrör och efter 1933 hade Långrör köpt upp de aktier som fanns i andra händer, företaget Marma Långrörs AB hade bildats.

KORSNÄS MARMA AB
1960 Korsnäs-Marma sammanslagning med Korsnäs.

NCB
1968 köper NCB, Norrlands Cellulosa AB fabriken i Vallvik. NCB köptes därefter upp av Rottneroskoncernen som är den nuvarande ägaren av Vallviksfabriken, (2012).

Elisabeth Sjöberg & Birgitta Dahlgren